Just nu skulle jag helt klart kunna ställa upp och försörja mig på att gråta. Det räcker att jag ser ett dop, ett bröllop eller någons begravning på TV för att tårarna ska börja spruta.
Det räcker till och med att jag ser en fin blomma, något sött djur, eller något så värdsligt som en snygg bil eller ett hus för att tårarna ska tränga fram.
Vid vissa tillfällen räcker det att jag tänker en något dyster tanke och genast är det dags att söka fram näsduk eller något annat att stoppa flödet med.
Ytterst pinsamt är detta när jag till exempel sitter och åker buss eller prommenerar längs stadens gator. Näsan blir ju alldeles blank och röd och ögonen även de röda av sältan från tårarna.
Men är det någon som känner för att använda sig av denna urgamla tjänst så kan jag alla gånger ställa upp.
Om jag inte var så bra på att gråta själv skulle jag gärna anlita dig...
SvaraRadera