Förväntan är stor, samtidigt som jag bereder mig på att bli besviken. Det är ju inte åländska, eller ens svenska, kräftor. Det är ICA:s kinesiska.
Till råga på allt ska det ätas surströmming samtidigt och jag funderar på om surströmmingsälskaren ska få sitta ute på altanen medan jag och barnet sitter i matsalen. Vi får titta på varandra genom fönstret. Surströmming är något som jag troligen aldrig kommer att lära mig äta. Bara lukten från burken, när den öppnas, gör att jag tappar aptiten. Att "lära" mig tycka om anser jag helt onödigt.
Anekdot om mina erfarenheter av surströmming ...
Första sommaren jag jobbade extra på gruppboendet hamnade jag på att hjälpa en av brukarna som ville ha surströmmingsmiddag. Jag hade, av initierade personer, fått rådet att öppna burken utomhus och i en plastkasse, vilket jag gjorde. Det hela slutade med att jag, efter att ställt fram maten, själv stod i duschen och tvättade hår medan mina kläder for runt i tvättmaskinen. Lukten av surströmming hängde kvar i mina näsborrar till följande dag.
Jag har aldrig nånsin ens känt lukten av surströmming och jag tror inte jag skulle våga testa den ens!
SvaraRaderaJag äter sällan kräftor, inte för att jag inte tycker om det, men det är för mycket jobb för för lite mat...jag suger inte ;D
Vart tog min kommentar vägen??
SvaraRaderaHa, där var den ju... undrar vad jag råddade med !?? när den förra kommentaren inte kom fram. Ville bara säga att jag inte heller har smakat surströmming, men dock köpt åt min bror som såg måttligt tacksam ut. Någon gång skall jag prova, absolut!!
SvaraRadera